Drink you pretty

Hm. Jag satt nyss och läste min kära vän Cecilias blogg. Hon skrev något om acceptans. Och så satt jag här å fundera. Acceptera. Jag måste acceptera de val jag gör. Jag kan ju göra ett val, men det kommer inte funka att "hålla" sig till det om jag inte accepterar det. Och samma sak att jag kanske bara ska acceptera att det går som det går. För jag är trött på att alltid fega ur. Trött på att ljuga, när alla vet att det är lögn. Man måste acceptera sina känslor. Man måste acceptera att man har ångest, att man är kär, att man ogillar morötter. Haha. Men ni fattar grejen. Man måste accepetera att folk röker, dricker, ligger runt, säger dumma saker, acceptera allt det man har svårt att acceptera. Jag TROR det blir lättare då, men vafan vet jag? Jag är bara en förvirrad tonåring intrasslad i känslor och naiva drömmar, intrasslad i funderingar om livet och inte minst är jag ju bara jag.